Vathi-Kulturhus

Jag förstår att du efter att ha hört talas om min roman Drakkvinnan är väldigt sugen på att köpa hus på ön. Därför tänkte jag nu lära dig lite om hur du undviker de vanligaste fällorna…

Först – ta reda på om huset över huvud taget existerar. Annars kan det bli…

Sedan – ta reda på om huset har för avsikt att existera även i fortsättningen. Annars...

Men om det nu finns både ett stabilt hus, säljare och köpare. Så kanske det ändå inte blir något. Varje gång kontraktet ska skrivas anmäler säljaren förhinder. Sådant händer även i Sverige, förresten…

Men om köpet faktiskt blir av – så kan detta faktiskt vara direkt farligt. Man kan till exempel ha fått fel papper av Notarius Publicus och faktiskt köpt någon helt annan persons hus…

Då kommer vi till kontraktet. Vad står det egentligen där? Står det om blomkrukor? om gården? 25 m2 som vill bli 50? Att Eftichia ska ruttna? Att grannfrun bygger staket? Ni ska få åka helikopter? Lagen om 1869?

Dags för en mer generell analys om grekerna och staket. När man häller vatten på varandra i kyrkan är det en symbolisk handling av att bli insläppt, höra till. När grekiska grannar häller vatten på varandra är det en krigshandling. När de bygger staket är det också en krigshandling. 91 åring skjuter. Grannen flyttar ens staket lite, om man inte reagerar, om man tänker att nåja, jag får väl låta honom hållas. Nästa år har han då flyttat det ytterligare en meter, sedan ytterligare lite till, en mörk natt.

Men greker vill inte bara vinna, de vill ha domare och publik också. Därför satsar de allt på att få till rättegångar. Och därför tror jag att en viss grannfru som fått ge namn åt min roman blev väldigt sur när vi inte ville leka rättegång med henne.

Men vem är hon då? Röda slitsade kjolar. Plastikkirurg. Och vem är mannen som kallar sig för "her husband from the other side of the Island"? Gåtorna hopar sig. Och hennes bror som bor i Tyskland och alltid lämnar ön när hon kommer och som berättar att staketet är där som en bestraffning, och om vi sköter oss och håller extremt låg profil i fem år så kanske de – han och hans syster – kan tänka sig att ta bort staketet. Vem är han?

I romanen kan ni ta del av hur Drakkvinnan besegras och staketet försvinner. Men blir hon verkligen besegrad? Och hur är det med hennes kärleksliv egentligen? Varför vill inte öns charmör Lille Kloker ens i berusat tillstånd svara på om det är sant som ryktet säger att han en gång haft en liten romans med drakkvinnan? Och varför blir allting bara mer och mer komplicerat i denna lilla samiotiska idyll? Allt detta får sitt svar i boken.

Så nu vet ni hur man köper hus i Grekland. Men detta är helt värdelös kunskap om ni inte vet hur man hanterar grekiska hantverkare. Det tar vi vid nästa kurstillfälle. Eller förresten, läs boken, så får ni veta det med.

Jan Henrik Swahn